Vem tycker egentligen om konkurrens?

Skrev för länge sedan om vem tycker Egentligen om akademisk frihet. Apropå att den akademiska friheten inte alltid omhuldas när (läs genus-)forskningsresultaten inte faller en i smaken, utan då avfärdas som "politiska beställningsverk".

Jag skulle vilja se en motsvarande diskussion när det gäller konkurrens i högre utbildning.

Många studentkårer (och jag har förståelse för den ståndpunkten även om jag inte alltid håller med) är för konkurrens mellan lärosätena - det gör att lärosätena måste anstränga sig mer för att rekrytera och behålla sina studenter. Ända tills marknadsföringsbudgeten tar resurser från grundutbildningen.

Många lärare och forskare (vilket i högre utsträckning än idag borde vara samma sak), är för konkurrens. Ända tills det innebär att deras egna forskningsmedel utlyses i tuff konkurrens och de behöver lägga stor tid på att ansöka om nya medel.

Många rektorer, liksom universitetskanslern, är för konkurrens. Så länge det gäller att värna Sveriges konkurrenskraft gentemot övriga länder. Att behöva konkurrera om studenter och forskningsresurser anses i sämsta fall av ren ondo, i bästa fall som något bra när man tilltror det egna lärosätet att ha konkurrensfördelar.

Stringensen är något satt på undantag.