Fakta, Förnuft och Fribelopp

Jag har tidigare skrivit om att det är helt okej om man vill driva en avskaffande av fribeloppet. Men det är en ideologisk fråga, något som man måste grunda på en inre övertygelse. Man kan inte grunda åsikten i att fribeloppet ska avskaffas för studenternas skull, eller för att studenter drabbas hårt av dagens fribeloppsregler. Själv ser jag det som en strategisk fråga. Ett avskaffande av fribeloppet står direkt och faktiskt emot en höjning av studiemedlet - både av politisk-taktiska skäl och av faktiska kostnadsskäl (det är skitdyrt att avskaffa fribeloppet, precis som det kostar mycket pengar att höja studiemedlet). Och eftersom alla studenter inte kan arbeta, är det låga studiemedlet ett problem.

Jag hävdar fortfarande att fribeloppsreglerna inte innebär något större problem. Men en ärlig debatt ska föras utifrån empiri. Därför, efter att ha surfat på Skattemyndighetens och CSN:s hemsidor, kom jag fram till nedanstående. Jag utmanar fortfarande den som känner sig hugad att motbevisa mig, så lovar jag att ändra åsikt. Har länkat till siter där man kan kontrollera mina uträkningar och göra egna, och jag har försökt undvika extremfall.

Låt oss utgå från följande exempel. Stina Student är född 1979 och bor i studentbostadsområdet Ryd i Linköping. Hon läser på helfart (60 högskolepoäng) under 2007. Stina vill inte ta studielån, utan tar bara bidragsdelen. Hon jobbar istället vid sidan av studierna, så mycket hon kan utan att få återbetalningskrav från CSN. Alla Stinas inkomster (utom bidrag, förstås) är beskattningsbara. Stina är inte med i Svenska kyrkan.

Stina får ut 25 200 kronor under 2007 i studiebidrag. Om Stina väljer att ta fullt lån också, får hon ut ytterligare 48 400 kronor.

Stina kan då tjäna 100 750 kronor före skatt innan hon blir återbetalningsskyldig på en del av sitt studiemedel. Studerar man mindre än heltid får man tjäna mer. Enligt Skatteverket går 16.814 kronor till skatt. Kvar blir 83 936 kronor.

Årssumman för lön och studiebidrag är 109 136 kronor. Utslaget på 12 månader är det en månadsinkomst på 9 095 kronor efter skatt.

Om Stina skulle ta lån dessutom, skulle hon ha en disponibel inkomst på 157 536 kronor.
Vilket innebär 13 128 kronor i månaden efter skatt.

9095 kronor i månaden är helt okej. För den som vill kämpar för studenter med för litet pengar, kan helt enkelt höjt eller avskaffat fribelopp inte vara en prioriterad fråga. Studenter som inte kan arbeta, däremot, behöver höjt studiemedel.