Militärpoängen

På 1930-talet började man diskutera akademikerarbetslöshet. Man förutsåg framväxten av ett "akademikerproletariat". Och av någon anledning ansågs detta som oerhört mycket värre än arbetslösheten för ickeakademiker. Detta ledde till en diskussion varför så många kvinnor ska utbilda sig. Man observerade med växande oro hur allt fler kvinnor tog plats i akademien. Förutom att kvinnorna innebar en hårdnande konkurrens på arbetsmarknanden, med ökad risk för akademikerarbetslöshet för männen, fruktade man även en "feminisering" av strategiska och nationellt fostrande yrkesgrupper såsom till exempel lärare.

Därför infördes år 1939 Militärpoängen. Militärpoängen innebar att om en manlig och en kvinnlig sökande till högskolan hade samma meriter, fick den av dem som gjort värnplikt platsen. Tillämpningen av Militärpoängen var mycket omfattande, i vissa årskullar kom drygt hälften av männen in genom denna regel. Någon debatt om att detta innebar en kvalitetssänkning fördes inte. 1942 och 1943 var lärarutbildningarna i praktiken helt stängda för kvinnor på grund av regeln. Militärpoängen avskaffades 1969.

Numera diskuteras åter akademikerarbetslöshet. Idag presenterade den statliga Diskrimineringskommittén ett betänkande. De föreslår att positiv särbehandling ska vara tillåtet vid antagning till högskolestudier. Men endast på grund av kön. Idag är det endast män som blir antagna till högskolan genom positiv särbehandling på grund av kön.