Fria tankar om ett belopp.

"Det finns grupper
av människor
som man vet finns.
Trots att man, såvitt man vet,
aldrig har träffat dem..."
(undertecknad goes Haiku)

... t.ex. människor som skrapar fram 1 miljon på triss. Människor som går på swingersklubbar. Och de människor som når upp till fribeloppet. Som klarar av att ta 40 högskolepoäng, och ändå under samma år och i sitt anletes svett arbeta ihop 98 250 kronor.

Det finns få saker inom svensk utbildningspolitik jag har så svårt att förstå, som fribeloppet. Visst, behovsprövade bidrag och så, men studielånet är ju inget bidrag? Det framstår närmast som att fribeloppet finns till för att socialdemokraterna tycker om att retas med folk. Fair enough, att retas är roligt. Men det duger inte som intellektuell grund för att bygga en regeringspolitik på. SFS argument, att ett bortttagande av fribeloppet skulle dra undan grunden för synen att högskoleutbildning ska ses som en heltidssysselsättning och därmed gå att leva på, är dock klokt. SFS är ofta klokt.

Men jo, det finns en sak jag har ännu svårare att förstå. Den mäkta upprörda debatt som förs för att fribeloppet ska avskaffas. De som tycker synd om de studenter som når upp till fribeloppet. Det finns minst femtioelva studentgrupper (jag skojar inte, jag kan räkna upp dem på begäran) vars problem jag tycker att studentrörelsen borde prioritera högre än denna grupps. Tillåt mig en liten rättvis och balanserad jämförelse av hur mycket pengar människor i det här landet har att röra sig med varje år.*

CSN, full studietakt 40 poäng: 69 200 kr. Fribelopp för samma studietakt: 98 250 kr. Efter skatt på dessa 98 250 kr får vi en sammanlagd disponibel summa på 142 962 kr.

Låt oss jämföra detta med några ganska vanliga yrken. Jag motiverar helt enkelt urvalet med att det är inom några av dessa yrken många i min familj och släkt arbetar, och att det privata är politiskt.

Kvinnlig högskoleutbildad sjuksköterska 25-39 år: Medelårsinkomst 276 998 kr. Efter skatt: 189 812 kr.

Kvinnlig undersköterska ålder 40-64 år: Medelårsinkomst 222 566 kr. Efter skatt: 154 740 kr.

Manlig kock med eftergymnasial utbildning: Medelårsinkomst = 219 888. Efter skatt: 153 010 kr.

Servitris med yrkesexamen från gymnasium: Medelårsinkomst = 202 786. Efter skatt: 142 054kr.

Studenten Fridolf Fribelopp från exemplet ovan: 142 962 kr.

De allra flesta studenter har det rätt taskigt ekonomiskt ställt, och kan se sig i stjärnorna efter den där årssumman på knappa 143 lakan per år. Min poäng är inte heller att de studenter som nu riskerar att bli förprickade i Tyko Jonssons, förlåt CSN:s, taxeringskalender, har det för bra.

Jag undrar bara hur det kommer sig att frågan om fribeloppet får så stort utrymme inom politiken och inom media. Till exempel i jämförelse med hur ofta man talar om ensamstående studenter med barn. Och till exempel i jämförelse med hur ofta man talar om den där servitrisen?

"Voffor", för att tala med Astrid Lindgren, "är det på dette viset?"



* årsinkomst- och skatteuppgifterna är framräknade med uppgifter från Skatteverket och SCB. Skatten är framräknad med Skatteverkets hemsidas program, och baseras på medelkommunalskatt. Lönerna är uppräknade från 2004 års nivå med medellöneökningen 2004 -> 2005. Maila gärna för närmare uppgifter om uträkningen.